Podcasting!

Shoo bre,
Idag tänker jag inte bara uppdatera bloggen men också er! Det håller nämligen hända något omvälvande inom cyberrymden. Övergången från Webb-1.0 till Webb 2.0 har äntligen skett! För er som ännu inte bekantat er med dessa begrepp, ska jag försöka förklara dem (Läs vidare sedan för att få veta hur våra elever kan gynnas av denna mycket spännande utveckling.). Webb 1.0 är den webb som vi redan vant oss vid. De allra flesta Internetanvändarna kan redan handla varor online, söka information på Google och sortera och ta del av information på Internet. Som bekant har utvecklingen av Webb 1.0 huvudsakligen utformats för och drivits av kommersiella krafter. Webb 2.0 innebär den revolution som hade förutspåtts redan vid Internets begynnelse. Användarna har börjat utnyttja webben för att skapa reella sociala nätverk. Även om vi hela tiden varit på väg dit, föddes Webb 2.0 på riktigt med bloggar, då vanligt folk började mycket enkelt lägga upp egna texter på nätet utan att behöva kunna den HTML-kod eller de program som tidigare krävdes för att skapa en hemsida. Plötsligt kunde vem som helst, på bara några minuter och utan att behöva betala plats på en större webbserver, utforma sin egen skylt mot världen. Antalet personliga bloggar (webb + loggbok = blogg) exploderade på ett par år till flera miljoner. Här i Sverige tog det fart först förra året och nu finns det flera tusen svenska bloggare som skriver allt ifrån facktexter om sitt yrke till personliga och humoristiska dagböcker. Men trots att bloggning i Sverige ännu inte visat den bredd och omfattning som den fått i USA, har nästa fluga redan kommit. Framtiden heter podcasting. Tillsammans med bloggning innebär podcasting den definitiva överträdelsen från Webb 1.0 till Webb 2.0. Medan Webb 1.0 betyder huvudsakligen att läsa, betyder Webb 2.0 att läsa, skriva – och höras!

Vad är podcasting?
Ni vuxna som gillar radio, men som kanske inte hittat tid och ro för att lyssna just när ditt favoritprogram sänds, har kanske redan upptäckt att det går att ladda ner radioprogram från Internet. Det gäller svenska så väl som utländska radiokanaler. Förutom möjlighet att lyssna “live” via Internet (s.k. streaming) har man länge kunnat klicka på en länk, spara en ljudfil och sedan lyssna av den på datorn när man helst vill. Den välutrustade radioentusiasten har även gått vidare och fört över filerna till sin personliga Mp3-spelare för att kunna njuta av sitt favoritprogram på tunnelbanan, i bilen, på gatan, osv. Inga konstigheter. Tvärtom ska man faktiskt kräva sådan service av Sveriges Radio, som bekostas av skattebetalarna. Varför ska man hänvisas till bestämda tider om man vill ta del av radioutbudet som man själv varit med och betalat för?

Nu har enkla gratis programvaror blivit tillgängliga för vem som helst att spela in sitt eget radioprogram på sin dator och sedan sända det via Internet. I USA har det blivit ett fenomen, med tiotusentals sådana radioprogram som har lanserats bara senaste halvåret. De flesta klarar sig med relativt få lyssnare; det är ju amatörradio och folk producerar program mest för sin egen nöjes skull. Men ett stort antal program har blivit så populära att producenterna har börjat försörja sig på det.

Podcasting heter tekniken; en sammansättning av iPod + broadcasting (men tekniken fungerar utmärkt med vilken dator eller Mp3 som helst, ej bara Mac). Kungaparet av podcasting heter Dawn och Drew. De bor på en bondgård i USA:s mellanväst och är helt vanliga – och oerhört underhållande – människor. Liksom de allra flesta populära podcasters kör de sitt program utan manus. Ibland spelar de lite musik men mest snackar och skrattar de bara. Cirka tiotusen lyssnare över hela jordklotet laddar ner parets program varje dag – inklusive mig. Mest känns det som om jag hänger en stund med mina gamla galna polare hemma i USA.

Men den stora “Podfadern” är en man som heter Adam Curry, som några medelålders människor kanske minns som en av MTV:s första “VJ:s” (videojockey) från 80-talet. Curry har själv lett utvecklingen av tekniken och det nätverk som han har skapat för att hjälpa andra podcasters anses vara den starkaste kraften bakom boomen för amatörradio via Internet. Adam Curry håller själv i en mycket populär podcast som heter Daily Source Code där han uppdaterar dagligen sina lyssnare om de senaste händelser och tekniska framvinningar inom podcasting. Men Currys huvudsyfte med att etablera podcasting var egentligen att revolutionera musikindustrin. Som gammal radiopersonlighet och MTV-VJ hade han en unik inblick i musikindustrins problem med den nya tekniken och illegala nedladdningen. Men Curry (och många andra) tolkar inte problemet som orsakat av skrupelfria nedladdare, utan som en konsekvens av musikindustrins egen girighet. Skivbolagen har bäddat för sina egna problem genom att enögt omfamna gammal teknik och föråldrad marknadsföring. Genom att fokusera sig och lägga enorma resurser på ett begränsat antal artister, missar skivbolagen möjligheter att börja känna pengar på den överflod av oetablerade artister som gör mycket bra musik. Curry menar vidare att bra musikradio inte alls behöver förlita sig på redan etablerade artister med stora skivbolag bakom sig. Det finns lika mycket riktigt bra musik som aldrig hörs på radion. Därför har Curry lanserat ett nätverk där podcasters kan hämta och spela musik på sina sändningar utan att behöva bry sig om STIM-kostnaden. Artisterna och deras oberoende (“indie”) skivbolag har själva gått med idén för att kunna bättre spridda sin musik och gör den känd – samt förhoppningsvis skapa en marknad för den nya musiken.

Utbudet mest på engelska (!)
Men för den som vill leta lite i podcastingdjungeln finns det i stort sätt vad som helst att lyssna på. Program som jag prenumererar på (helt gratis) inkluderar några etablerade (“mainstream” ) nyhetssändningar, alternativa nyhetsprogram med vänsterprägel samt några komediprogram som görs av glada och mycket begåvade amatörer. Samtliga podcasts är på engelska – liksom den stora majoriteten av podcasting idag (Också i Tyskland håller den etablerar sig storartat.). På svenska verkar det ännu inte finnas så mycket i form av vanliga podcasters. Den senaste internetflugan har helt enkelt inte hunnit flyga hit än. Man kan naturligtvis spekulera varför. Själv tror jag att det mest beror på att det gått så snabbt i USA. Förra året ökade antalet podcast-lyssnare till över en million människor, från bara några tiotusentals 2004. Men en miljon är ändå bara en bråkdel av alla amerikaner som har bredbanduppkoppling.

Det kan finnas också en annan orsak som kanske hindrar utvecklingen här i Sverige. Tyvärr verkar svenska Internetintressenter vara mer intresserade av att tjäna pengar på sina produkter än att utveckla media för att gagna alla. I USA finns det fortfarande en stark tradition bland “Netizens” att flytta fram parametrarna för vad som är möjligt på Internet. Där finns det gott om människor som är villiga att lägga ner egen tid utan löfte om ekonomisk ersättning. Det kan låta konstig för svenskar att det finns en sådan folkrörelse i USA, kapitalismens hemvist, men det är faktiskt sant. Jag har ofta blivit besviken här i Sverige när jag upptäcker en nytt och spännande inslag på Internet skapat av folk som vill börja tjäna en slant innan tekniken ens är fullt utvecklad.
Men ett undantag till regeln är Skolsmart, en svensk blogg och podcast av Richard Gatarski, ekonomiedoktor och expert på marknadsföring av skolor. Han har skapat en outtomlig källa för skolfolk att fördjupa sig i och han verkar drivas allra mest av sin professionalitet och egen entusiasm.

Podcasting snart på Mariaskolan
Den här veckan har jag ägnat mig bland annat på att presentera podcasting för mina elever, i förhoppningen att de intresserar sig för något program och börjar lyssna på engelskspråkig “radio” (Ja, det finns även mycket bra podcasts som görs av amerikanska tonåringar!). Det förvånade mig inte alls att nästan inga av de tillfrågade elever som jag har träffat i veckan (c:a 100 st.) överhuvudtaget lyssnar på något särskilt radioprogram (DN:s radiokrönikör Mattias Hermansson bekräftade detta i sin artikel 16/1; Generationsklyftan. SR för de äldre, Rix för de yngre. Vem bryr sig?). För nöjes skull lyssnar de flesta svenska tonåringar på kommersiella musikkanaler men utbudet där är knappast särskilt intressant. I själva verket blir unga människor i Sverige utlämnade till utländska radioföretag som programmerar sitt musikutbud efter de största skivbolagens marknadsföringskampanjer. Trots en långvarig tradition av inhemsk popmusik i Sverige (popmusik är som bekant en av Sveriges allra största exportindustrier), driven huvudsakligen av unga vitala musiker och entusiaster, styrs lyssnarvanor här mest av stora utländska mediebolag.

Vad gäller podcastings möjligheter för att hjälpa dagens unga utveckla sin engelska, försöker jag vara uppriktig med eleverna. Ser man till kursplanens mål för engelska redan i grundskolan upptäcker man att målen för årskurs nio är mycket högtställda. Sedan ska man jämföra målen med antalet undervisningstimmar som enskilda skolor faktiskt erbjuder i engelska. Man behöver inte vara cyniker för att uppfatta att man helt kallt räknar med att eleverna ska tillägna sig det mesta av sin engelska på fritiden. Undervisningen går därför ut på att utmana eleverna att vidare utveckla sin engelska, hjälpa dem tillägna sig skriftspråkets normer så väl som talspråkets, vägled dem i engelskspråkig litteratur, mm. Men den största delen av elevens engelskspråkig “input” kommer från media; musik, TV, film och numera Internet – främst i form av chat och dataspel.

Min tanke är att eleverna vidare ska utveckla sin engelska genom att lyssna mer på andra sorts innehåll än bara det som framställs i ett skrivet manus och sedan spelas in på film. En av kursplanens mål beror exempelvis elevens förmåga att förstå talad engelska på flera olika varianter; dialekter såväl som sociolekter. Jag kan knappast tänka mig ett bättre sätt att uppnå detta mål än att regelbundet lyssna på olika podcasts på ens Mp3-spelare! Jag vet också själv att den egna talförmågan får en skjuts av att höra mer av det språk man försöker tillägna sig. Alltså borde alla elever kunna utveckla både sin hörförståelse och sin talfärdighet genom att regelbundet lyssna på engelskspråkiga podcasts.

Givetvis hoppas jag också att eleverna inspireras att göra egna podcasts också, liksom några av mina elever testade att skriva blogg förra terminen. Podcasts skulle de kunna göra både på engelska eller svenska. Det vore utmärkt för deras språkliga utveckling oavsett språk. Att göra radioprogram innefattar i stort sätt samtliga färdigheter; lyssna, tala, läsa och – inte minst – skriva! Därför börjar jag denna termin med att göra podcasts med mina elever i basengelska. Förutom att podcasting tränar samtliga språkfärdigheter erbjuder det unika möjligheter för eleverna på olika språknivåer att samarbeta.
För att locka eleverna presenterade jag först några podcasts som görs av helt vanliga ungdomar. De som jag hittills hittat är gjorda av tjejer. Men jag tänker fortsätta leta bra podcasts av ungdomar och lägga ut länkarna på denna sida.

Vem vet, kanske jag kan även inspirera någon läsare att kommentera innehållet här?

Hör av er!!!
Patrick